WWW

Intresset f÷r Internet och WWW har under de senaste σren ÷kat explosionsartat, vilket har medf÷rt att antalet nya anvΣndare ÷kat. Eftersom Internet bestσr av en mΣngd olika nΣtverk, med egna anslutningsregler sσ vet man egentligen inte hur mσnga f÷retag, organisationer eller individer som idag Σr kopplade till Internet. Mσnga av de anslutna vΣljer att publicera information pσ nΣtet vilket resulterar i miljontals och σter miljontals tillgΣngliga WWW-sidor. Alla dessa WWW-dokument lagras ostrukturerat pσ de datorer som Σr kopplade till Internet.

En viktig detalj som gjorde att WWW spred sig som en l÷peld ÷ver jorden var plattformsoberoendet. Det spelar ingen roll om man anvΣnder en PC, Mac eller UNIX arbetsstation. En av idΘerna med HTML, det sprσk som WWW-sidorna Σr skrivna i, Σr att man definierar utseendet hos ett dokument logiskt istΣllet f÷r fysiskt. Man talar om att det Σr t.ex. en huvudrubrik med <H1> Rubrik </H1>. Sedan Σr det upp till den WWW-blΣddrare man anvΣnder att presentera rubriken pσ lΣmpligt sΣtt.

Mσnga av de ursprungliga anvΣndningarna av Internet integreras idag i WWW. De tillΣmpningar som presenterats, elektronisk post, FTP, Archie, Gopher, Veronica och News kan alla utf÷ras frσn en WWW-blΣddrare. Mσnga gσnger Σr de s÷krobotar som finns i WWW bΣttre Σn de Σldre hjΣlpmedlen f÷r s÷kning som nΣmnts.

Informationss÷kning i WWW

Annan information

Att g÷ra en egen WWW-sida

Bakσt | Innehσll | Framσt